Jag har ett spökhus till granne.
Homecoming.
Det var kvällen då jag upplevde mellanstadiet (vem skulle inte vilja göra det?). Borden undanröjda i cafeterian, en tät klunga av dansande människor upptog en liten yta i mitten. Enda ljuset var fyra glittrande discolampor. Ute i korridoren försökte skolföreningarna konkurrera ut varandra med sina bord täckta av hembakta brownies. Pricken över i:t var att dansa till engelska versionen av Boten Anna.
Just det, enda skillnaden från min barndoms tryckardiscon var att man fick göra ett alkoholtest i dörren.
Pappersbyråkratins början.
Ingen ifylld lapp, ingen tillgång till biblioteket. Vad som saknas är
förfrågan om syfte med vistelse: business, pleasure or terrorattack?
Så här ser det ut.
Toaletterna, viktig del utav skolinstitutionen.
Överallt finns väggmålningar som elever gjort i art class.
De dricker faktiskt mycket vatten här.
Ingen multikulturell blandning av hänglås som i Sverige, det finns bara en modell i tre färger.
Vet inte om detta ska hindra eleverna från att stjäla böcker eller att smygäta oreos i biblioteket.
En av många.
Tur är, skåpen är för smala för att man ska kunna bli instängd i dem.
